måndag, maj 04, 2009

Nedräkning

Jag sitter. Står. Ligger. Hjular. Kontemplerar. Suckar. Äter. Samt lyssnar på störande musik - framför ett tomt papper. Eller snarare tom hjärna. Noll fantasi. Filmen har gått av.
Hunden är inkontintent. Hunden är glad. Hunden är min. Det blev ordning på nerverna först när hunden kom tillbaka. Var sak på sin plats.
Det vore skönt om någon ringde på dörren och berättade vad som är min "uppgift". Det vore skönt om någon ringde på dörren, la hundratusen på bordet och sa: de e lugnt. Det vore skönt om någon kom varje morgon, lyfte på täcket och tryckte en spruta EPO i foten.
Det vore skönt.

Jag lyssnar på din musik Stina. Den är inte störande längre. Fast nu kom banansången och pajade koncentrationen. Jag "spolar fram".
Vad är poängen. Kon. Eldhästen.
Jag är katalysatorn. En otacksam "uppgift".
What are your priorities in life after love, work, friends, family, dogs.

Det krävs en långsam nedräkning för detta. Ring mig sen. Vi säger det. Det säger vi.

1 kommentar:

Svinet sa...

Jo visst, det vore skönt.
Men alla vill att det ska vara så fast ingen gör verkstad, så det blir aldrig så.
Tog väck bananerna, hela listan blev lite väl David Lynchig och så den där Elvis grejen dessutom ba: psykoooos. Nej nu blir det Povel för alla slantar.
Jag är i Stockholm! Tänkte ranta runt med råttan idag, typ till gamla stan och gå på mitt nya kaffe häng. Hänka? Sitt inte och inte-skriv, det är bara le grand pain och franskt bröd har man fått nog av liksom.
PUSS