Till P.

rätten att vara frånvarande i var sitt drömland
glädjen att vara närvarande i varandras liv –
detta är
kärlek.


Ur Den dagliga kärleken av Maria Wine.

Utgångspunkt

Att närma sig nollpunkten. Stillaståendet. Tystnaden. Är det en grundsten jag vill finna, eller ett blint, flytande tillstånd? Stiger eller sjunker jag? Sakta vrids skruven, jag ändrar frekvens. Det knastrar och susar, det kommer andra radiovågor. Jag tar in glimtvis, tappar, men under tiden ser jag:
På magnetkamerans bilder tänds nya områden. Glödande fläckar, en stjärnhimmel. Ur de ytterst belägna stoftmolnen samlar jag in brutna sammanhang, hårda metaller som gnistrar mellan hammaren och städet. Det sjunger. Jag lyssnar långsamt på sången.

Blood piece

BLOOD PIECE

Use your blood to paint.
Keep painting until you faint. (a)
Keep painting until you die. (b)

(1960 spring)


- Yoko Ono, ur Grapefruit. A book of Instructions and Paintings

Tack Ulrika.

Finnish poetry now.

I helgen blir det finskt. OEI har lansering för sitt nya nummer, suOmEI, på Cafe Edenborg fredag kväll och på Ugglan, Närkesgatan 6, lördag 15-22. Terve!

Måndag eftermiddag i Hanskroka

Ljuset. Doften av fallna äpplen.











Tom viloplats.











Hund som går på vatten.











Slutbadat för i år.









Eller..?









Hund som får spattryck.

På det hela taget en mycket bra dag.

Rymdfall

När jag var barn och låg i sängen för att somna, så slöt jag bara ögonen och föreställde mig att jag föll ner genom universum, på rygg med utsträckta armar, neråt, neråt. Min lätta kropp sjönk i den nattliga rymden förbi planeter och stjärnor, det var fantastiskt att falla med kittlingen i magen och veta att jag aldrig skulle landa. Jag skulle falla och falla i den här vackra djupa oändliga natten förbi meteroiter och månar och på avstånd se skimrande galaxer. Och sålunda föll jag ner i sömnen. Nu när jag som vuxen ligger sömnlös, händer det att jag försöker mig på samma knep. Jag sluter ögonen och börjar falla, men i stället för njutning känner jag skräck och obehag och öppnar genast ögonen igen. Jag tror att den dag jag återigen lyckas med att somna i rymdfallet, har jag vunnit något mycket stort.

Sol från förr.

Sitter på Il Caffè, Bergsgatan, och dricker tredubbel latte samt tittar runt på lite bloggar. Ser då att flera har lagt ut vackra bilder från sommaren som varit. Så jag kikar på mina egna. Försöker återkalla känslan av sol mot hud. Ljuset. Vattenglittret. Det går nästan.

Integration, jajamänsan.

Benke har ett och annat att påpeka.

Bloggutmaning

En utmaning från Ulrika Revenäs Strollo:

1. En bok som förändrat mitt liv:
Själva ingången: Moa Martinsson: Mor gifter sig, Kyrkbröllop m.fl.
Edgar Allan Poe: Noveller. Magiskt. Fantastiskt. Vackert.
Jean-Paul Sartre: Dramer. Jag var 20 och gapade av häpnad över texter där människor envetet gick in för att blottlägga andras skuld och skam för att slutligen själva stå där med brallorna nere.

2. En bok jag läst mer än en gång:
Karin Johannison: Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin de siècle. Det är vetenskaplig medicinhistoria. Och en mörk, gotisk berättelse om onda handlingar sprungna från den patriarkala strukturens bottenskrap, utförda i medicinens och de förmenta framstegens namn. Den bok som inspirerat mig till det romanprojekt jag arbetar på.
Madeleine Brent: Det började i Venedig. Härligt 1800-talsgodis med romantik och äventyr.
Johan Jönson: I krigsmaskinen, Virus. Man behöver en liten dos då och då.

3. En bok jag skulle vilja ha med på en öde ö:
Nationalencyklopedin, A-Ö. Ja vadå, det är ju en bok, fast uppdelad i olika band.

4. En bok som fick mig att skratta:
Jan Berglin: Knektöppning. Den svenska radhusfolksjälen i all sin prydno.
Joseph Heller: Moment 22.
Johan Jönson: Karma Inertia. Ett rått, befriat skratt.

5. En bok som fick mig att gråta:
En novell, Snö, av Lotta Muth. Ur opublicerad novellsamling.

6. En bok jag önskar hade skrivits:
Gud: Så här tänkte jag egentligen.

7. En bok som inte borde ha skrivits:
Ber att få återkomma.

8. En bok jag just nu läser:
Jonas Brun: Ett barn hos Gud/Det här är platsen.
Kristine Naess: Stridig.

9. En bok jag nyligen läst:
Thomas Espedal: Dagbok.

10. En bok jag har tänkt läsa härnäst:
Carina Rydberg: Den som vässar vargars tänder. Om jag pallar.
Adonis: BOKEN, platsens gårdag nu.
Emmanuel Hoquard: En prøve på ensomhet.
Eleonora Babejova: Fin-de-siècle Pressburg.

11. Skicka vidare till fem bloggare.
Det får bli fyra o-bloggare och en bloggare: Lotta Muth, Clara Diesen, Ylva Falkenhem, Jonas Brun, Professor Gunnarson.

Jag är.

Vid den uppnådda åldern av 41 år har jag äntligen blivit - nej, inte vuxen, eftersom jag inte har tagit körkort. Jag har blivit - kvinna! Och det betyder inte att jag fött barn om ni trodde det. Det kan väl vem som helst göra. Utan: Jag har börjat sticka. (För första gången sedan femte klass, då det var obligatoriskt att på syslöjden åstadkomma en stickad lapp. Syslöjdsfröken inspekterade lappen och sade lakoniskt: "Snyggare stickprov har man ju sett." Vilket arsle. Jag ska ringa upp henne.) Stickor i storlek 10 och ett nystan med mörkröd Merino-ull har inhandlats. Ett Verk har påbörjats. Vintern är snart här.






Ska bli en halsduk.

I am Sam

Who are you?

Mathea, 24 juli.

Lyckan är en splitterny, kofläcksmönstrad Tamagotchi.

16 juli

Lyssnar på P1 och Godmorgon, världen. Efter lite blandad ovärdelig fakta om mjältsjuka, svordomar och vad Materazzi egentligen sade till Zinedane så kåserar Ludvig Rasmusson om vädret. Och myntar ett bra uttryck för det rådande ditot: Bimbo-väder. "Blont och blått.". Bimbo, således.

10 juli

sträng
allvarlig
disciplinerad
samlad
kalkylerad
fokuserad
obönhörlig
nådelös
i
ett
upphöjt
tillstånd
med
rent
hjärta

Björkviks brygga

Kl 14.45














Kl 17.34

Rabbit!

Jag har en hund som heter Daisy. Daisy är världens snällaste podengo som inte flyttar sig många meter från soffan i onödan. Men när vi kommer utomhus är det en annan sak. Här får ni lite information att lägga ihop i sommarvärmen.
1. Daisy är gammal kanin-jakthund från Spanien.
2. Kungsholmen har Sveriges största kaninpopulation.
3. Det är hål i staketet runt hundrastgården i Kronobergsparken som jag trodde var för små att ta sig ut igenom.

Det var 27 grader varmt. Daisy ville aldrig ge upp. Hon var blind och döv och ohyggligt nonchalant inför mina försök till inkallning. De solande parkbesökarna följde intresserat förloppet. 40 minuter senare, i en park totalt ren på kaniner (ivägskrämda, men vid liv) orkade hon inte mer och såg ut så här:



Och så här (Gene Simmons, släng dig i väggen):

Det tog en halvtimme för oss att sakta leda hem byrackan. Vi riggade upp en bordsfläkt och riktade den mot soffan, där hon sedan låg med ett belåtet flin på läpparna. Där vilade hon medans hennes människor gick på pic-nic och drack kaffe och åt Budapeststubbe (se nedan).

Min ävlan är över.

Det är sommar. Hög-hög-sommar. Värmebölja nummer två är här. Löpsedeln skriker: varning för solen i helgen, ozonskiktet är tunnare än någonsin. Jag smörjer in bröstkorgen med skyddsfaktor 25 och sitter i skuggan. (Hej mamma)
Det gås på semester. Bloggare man tycker om att besöka blir lata med inläggen. Man får besöka dem i verkliga livet och dricka kaffe på en filt under en ek i Rosenlundsparken. Det kan bli en vana.

Min strävan mot det sangviniska når sin fullföljan; jag blir en Sangviniker. När man är en Sangviniker blir kvaliteten på bloggposterna en annan. Jag säger alltså inte att de blir sämre, utan av annan kvalitet. Det kommer att vara så en tid framöver, hur länge är okänt. Hej! Jag är Sangvinikern.

Konstigt hjärnsprång

M A Numminen. Varför kommer jag att tänka på honom? Lever han fortfarande? Inte vet jag.
När jag gick i mellanstadiet kom han och spelade i skolans matsal. Jag förstod ingenting. Vi skrattade generat. Ville han bli skrattad åt? Svara, den som vet.

Midsommar

Prognosen talar om 20 grader och lite moln. Det duger bra. Imorgon eftermiddag samlas vi några stycken på en filt, äter, dricker och lyssnar på vinylsinglar . Jag tror banne mig jag ska gå ner till mitt dammiga förråd och plocka fram lådorna med 80-talssinglar som jag sparat från tiden som skivbolagsanställd. Bon Jovi, Kingdome Come, Dan Reed Network. Kanske är imorgon det perfekta tillfället att kasta sig tillbaka i tiden. Medelst chock.

Hon har tagit hundra tag med hårborsten.

Illustration av Chen Shu Fen & Common.