1 månad sedan
söndag, april 02, 2006
Geir Gulliksen says
jeg vet om deg,
(du sitter i et mørkt rom med ullpled
over skuldrene. Det er natt, og i ditt
liv skal det aldri bli morgen. Tror du.
Tenker du. Din historie kunne nok
blitt en sørgelig roman. Eller et dikt
som dette. Men nei) du ender ikke her
En fin dikt att plocka fram och titta på när man sitter där med sin gamla ullpläd.
(Dikten är funnen här!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
vilken fin dikt, verkligen, passade perfekt för min sinnesstämning idag, lite bakis,sliten och sorgsen...och den inger hopp, "jag vet om dig"...
Påminner mig om en kvinna från ett annat grannland. Också hon skrev en gång några ord som hänger sig kvar:
Du skal bare ta´imod det
som et lille dyr i livet,
hed af glemsel, stum af lykke
ved at gro og være til...
Stackars kvinna. Läste att du inte hade någon musik! Räddning kommer med posten inom kort! Denna gång dock utan de fina etiketter och egenhändigt hopknåpade omslag som prydde tonårens alla kassettband.
När jag var 16 år fick jag ett band av min vän Elin, med titeln "Hoppa inte!" i spretiga röda bokstäver. Det räddade nog mitt liv den gången... jag hoppade i alla fall inte.
Vi hörs snart vännen!
Kram,
Geska
Kram till er båda!
den är så fin så jag funderar nästan lite på att ta med den på min blogg...
hoppas allt är bra med dig!
Hej! Gör det!
... både Daisy och jag är lite krassliga. Daisy är lös i magen och jag har en huvudvärk som vägrar släppa. Så vi tar hand om varandra. Utöver det får läget betecknas som ok. Hoppas det är ok hos dig också!
Jag är sliten också och sorgsen och idag känner jag att vintern och själva ältandet jag sysselsätter mig med håller mig gisslan!! clara
Jag klarar inte av det här vädret länge till. Det främjar ältande.
jag har avslutat en grej, eller mer kanske att det nu kommer rinna ut i sanden... nåt som kunde ha blivit men som inte blev, ville så gärna men funkade inte, för min del nog redan från början inte känslan där... men känns ändå lite sorgligt, samtidigt lättad.
sen roligt också, mejlat fram å tillbaka flera gånger om dagen med en annan person, de senaste dagarna... (men har hållit på så här i olika perioder senaste 8 månaderna, återkommer till varandra) vet inte vad det betyder men bara glad, vara i den känslan, fint, att det klickar med någon oavsett om det betyder något mer, utan att fundera så mycket framåt, bara vara i nuet, se tiden an, inte bli rastlös och ha bråttom. tänka: vänskap...
mår rätt bra men sliten, varit ute mycket på sistone. kanske ska ut imorgon, träffa den där speciella person ovan, vi får se...
ja vädret, nu vill jag ha vår och värme, och solljus!
Vänskap. Glimtar. Plötsliga sammanträffanden. Och samtidigt vila i sig själv. När man lyckas med det mår man bra. Det är fint.
älta! det räcker länge! Helena, imorgon är sista tejpade mannen och jag ska gå. Dock osäkert huruvida fest eller inte vet hur det är här på moment:teatern - scenografin ska även rivas samma kväll. Men jag menar, baren finns ju ändå... clara. just nu: tristess och oriktad stress.
Skicka en kommentar